OM VÅR FÖRSVARSPOLITIK….och andra bekymmer

“Som en följd av att tidigare nedrustning av vårt försvar har varit alltför omfattande, ogenomtänkt och långtgående innebär det en stor utmaning att åter stärka vårt försvar. Det går snabbt att rasera militär förmåga men det tar oerhörd tid att bygga upp den igen. Över tid har den säkerhetspolitiska situationen i vår del av Europa försämrats. Den ryska aggressionen mot Georgien, annekteringen av Krim 2014 och den pågående konflikten i Ukraina är realiteter som rubbat den europeiska säkerhetsordningen .”  Försvarsminister Peter Hultqvist i SvD 2018-09-24

Och då talar vi bara om militära försvaret, sedan tillkommer alla konsekvenser som har drabbat det civila samhället. Neddragningen och avskaffandet av den allmänna värnplikten har fått katastrofala följder!

År 1990 kunde Sverige mobilisera 730 000 soldater inom loppet av ett år. Idag kan vi inte mobilisera mer än drygt 10 000 i insatsförband inom samma tidrymd. Detta trots en tilltagande rysk aggressivitet!

År 2000 beslutade Riksdagen att banta försvaret med hälften och år 2004 beslutades att banta försvaret med hälften ytterligare en gång.

Alliansregeringen är ansvarig för avskaffade av den allmänna värnplikten i fredstid genom två riksdagsbeslut 2009 och 2010 utan att försäkra sig om att det fanns något färdigt alternativ (Socialdemokraterna röstade nej.) Idag är det bara några tusen som gör värnplikt varje år och försvaret har stora problem att rekrytera personal.                        

Och inte nog med det, år 2008 avskaffade Sverige det psykologiska försvaret.  Detta trots att behovet av att idka källkritik och genomskåda propaganda  har ökat, inte minst genom att sociala medier har utvecklats explosionsartat. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fick istället en viktig uppgift och vi vet hur det har gått med det …..inte minst i år!

Nu tio år efter avskaffandet har regeringen tillsatt en utredning!  “Arbetet med ett psykologiskt försvar är av stor vikt och behöver förstärkas. En särskild utredare ska därför analysera och lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret”

I dag saknas halva krigsorganisationen utan att någon större debatt äger rum. Sveriges liksom Finlands samarbete med NATO blir mer och mer intensivt.   Försvarskostnadernas andel av BNP var 1990 2,5% av BNP, år 2016 1,0 %.  Och det är långt kvar till Nato- ländernas överenskommelse om en försvarsbudget motsvarande minst två procent av BNP.

Sveriges säkerhetspolitik och säkerhetsstrategi har varit väldigt otydlig vilket har påverkat vårt samarbete med övriga Europa. År 2013 fick vi höra från ÖB att Sverige kan stå emot en fiende “bara i en vecka” och det var inte då. Det var någon gång i framtiden. Kränkningar av vårt luftrum och våra vattendrag lär nog fortsätta! Hur länge det civila försvaret skulle klara sig fick vi aldrig reda på!

Vem gör vad i totalförsvaret är fortfarande en öppen fråga? Hur ska samverkan ske mellan olika myndigheter och organisationer? Dessa frågor väntar fortfarande på svar!

Ett återinförande av värnplikten i dess tidigare form är säkert inte aktuellt. Däremot borde ett demokratiskt samhälle också försvara demokratin tillsammans. Någon form av plikt som gör alla delaktiga borde införas för såväl män som kvinnor. I totalförvaret finns såväl militära som civila uppgifter som passar för alla. Framtida militära hot, naturkatastrofer, miljökatastrofer och behov av akuta gränskontroller och biståndsinsatser är några exempel på sådant som vi kan förvänta oss i en framtid. Försämringen av det säkerhetspolitiska läget har gjort att värnplikten delvis återinfördes 2017 och gäller både kvinnor och män. En annan anledning är att rekryteringen av frilliga inte har uppnått förväntningarna. Antalet som behöver kallas in till värnplikt kan öka på sikt beroende på säkerhetsläget. För närvarande kallas cirka 13 000 personer till mönstring och cirka 4000 värnpliktiga och frivilliga tas ut till militär grundutbildning årligen. Enligt lagen om totalförsvarsplikt kan värnpliktiga tas ut för grundutbildning i som mest 615 dagar.

Varken den försämrade livsmedelförsörjningen eller det snabbt ökande cyberhotet har fram till nu varit föremål för offentlig debatt.

Årets värmebölja har förhoppningsvis blivit en väckarklocka vad gäller livsmedelsförsörjningen och de senaste årens debatt om rysk påverkan på det amerikanska valet år 2016 har väckt frågan om cybersäkerhet också i Sverige

Kritiken mot nedläggning av regementen från berörda kommuner har inte varit massiv. Det kan förklaras med att nästan varje kommun har fått en högskola som kompensation. Kvantitet istället för kvalitet präglar nu vår eftergymnasiala utbildning!

Personalkostnaderna inom det militära har minskat kraftigt. Det som kostar stora pengar idag är avancerade vapensystem och flygplan. Om inte annat så har det gynnat svensk försvarsindustri och kanske har det varit meningen!

Tidigare kunde vi ”gömma” en del av ungdomsarbetslösheten genom att upp till 40.000 ungdomar i 19-21 års åldern gjorde militärtjänst varje år.

Bara den fostrande rollen av att göra militärtjäst är säkert värd många miljarder varje år. För att inte tala om kostnaderna för ungdomsarbetslösheten och för den negativa påverkan på hälsan hos dagens ungdomar. Förmodligen hade också dagens växande utanförskap – inte minst i de större städernas förorter – varit betydligt lägre. Militärtjänsten ger möjlighet till utbildning och skapar en utvecklande gemenskap och disciplin som många ungdomar inte har någon erfarenhet av.

Neddragningen av den allmänna värnplikten sammanfaller på ett nästan kusligt sätt med en ökning av utanförskapsområden i förorterna och med ökad gängkriminalitet som resultat.

Jag är övertygad om att den bristande förmågan i Sverige att på ett professionellt sätt hantera den senaste flyktingvågen beror på neddragningen i försvaret. Förut hade vi 100-tusentals personer i Sverige som har lärt sig att organisera och hantera oförutsedda händelser

Ett talande exempel på Alliansregeringens misslyckande: När Putin gick in i Ukraina sa Utrikesminister Carl Bildt: “Vad var det jag sa”. Då menade Bildt att han redan vid Putins aggressivitet mot Georgien 2007 hade varnat för vad Putin kunde ställa till med. Bildt har varit utrikesminister under åtta år. Under den tiden har försvaret blivit en budgetpost och kraftigt dränerats på resurser. Ett särintresse enligt Fredrik Reinfeldt! Frågan är hur Bildt drog sin linje i Regeringen. Hade han ingenting att säga till om eller talar vi om en efterhandskonstruktion!

Vi kan nog säga att försvarspolitiken har lyckats till hälften. Nedmonteringen gick mycket bra men uppbyggnaden under Alliansregeringens åtta år och den Rödgröna regeringens fyra år vid makten har misslyckats.

Tomas Junglander

2018-10-02

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *