Kategori: Politik

          

                                       Personliga reflektioner

                                                       av

                                          Tomas Junglander

            TRUMP blev till sist den loser som han alltid har föraktat!

Inom utrikespolitik och diplomati eftersträvar vi win/win situationer så att alla kan känna sig som vinnare.

För Trump har win/lose alltid varit ett mål i sig, därför har han i regel valt att förhandla med varje land för sig – ungefär som en affärsuppgörelse med sig själv som vinnare!

Mina reflektioner och iakttagelser gäller enbart utrikespolitik annars skulle det bli för omfattande.

Donald Trump arbetade på olika sätt för att nedmontera de internationella institutioner som garanterar samarbete och en regelbaserad världsordning – vare sig det gäller fred, kultur, klimat eller handel.

 PARISAVTALET

Avtalet är ett historiskt och rättsligt bindande klimatavtal som ska driva på klimatomställningen och skapa en hållbar framtid.

President Trump inledde redan första året av sin mandatperiod processen för att lämna avtalet Ett avtal som enligt honom är skadligt för den amerikanska ekonomin och inte sätter tillräckligt stor press på fattigare länder.

President Biden har begärt inträde i det globala klimatavtalet igen, bara drygt två månader efter att landet officiellt lämnade avtalet under Donald Trump.

VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN (WHO)

President Trump beslöt i maj 2020 att lämna WHO efter att ha beskyllt organisationen för att under coronapandemin låta sig kontrolleras av Kina. Under de första timmarna som president rapporterade Joe Biden att USA är tillbaka i WHO

VÄRLDSHANDELSORGANISATIONEN (WTO)

WTO sjönk ner i dvala under Donald Trumps presidenttid då USA även blockerade valet av ny generaldirektör genom att inlägga veto mot nigerianskan Ngozi Okonjo-Iweala. President Biden har nu godkänt henne!

USA har med rätta riktat kritik mot att vissa länder, i första hand Kina, får definiera sig som utvecklingsekonomier och därmed få handelsfördelar trots att dessa länder tillhör världens största exportnationer.

Skarpa krav finns från många håll på att WTO måste reformeras.

Handelskrig, strafftullar och tariffer har blivit politiska instrument inte minst genom Trump!

IRANAVTALET.

Efter att Iran 2015 kommit överens om ett avtal med USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike och Tyskland för att reglera det iranska kärnenergiprogrammet lyftes sanktionerna mot landet. Avtalet ger omvärlden insyn i Irans fruktade kärnenergiprogram i utbyte mot ökad handel med iranierna.

USA drog sig ur avtalet under Trump och återinförde sanktionerna mot Iran! Utöver det införde USA de mest kraftfulla sanktioner mot Iran som var möjliga. Även andra länder som då stödde Iran kom att drabbas av sanktioner. Avtalet har misslyckats att hindra Irans kärnvapenambitioner, enligt Trump. Någon riktigt hållbar lösning på Irans kärnvapenhot har inte uppnåtts snarare har Iran kommit närmare som kärnvapennation.

Trump har bland annat hävdat att Iran är en terrorregim som stödjer terrororganisationer som Hizbollah, Hamas, talibanerna och al-Qaida. De har under åren ”bombat amerikanska ambassader” och ”mördat hundratals amerikaner”. Israel genom Netanyahu påverkade Trump att lämna avtalet.

Iran är inte samma land som för 5 år sedan. Sanktionerna har försämrat ekonomin och bara stärkt de konservativa.

President Biden och hans rådgivare samtalar just nu med sina allierade om också andra delar, som Irans missilprogram och relationer till grannar, ska ingå i ett eventuellt förlängt avtal.

NATO                                                                                                                    

Skakigt värre har det varit mellan medlemmarna i NATO på senare år, då USA:s president Donald Trump flitigt kritiserat hur mycket – eller snarare lite – de europeiska NATO-medlemmarna lägger på sitt försvar. Ett annat tonfall är att vänta nu när Trump har lämnat sin post.  En återgång är att vänta till bättre relationer mellan medlemmarna, samtidigt som det grubblas över hur det framtida samarbetet ska fungera.

Joe Biden är en stark NATO-anhängare. Han känner väl till Nato och det är bra för oss alla, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg.

 EU

Relationen mellan USA och EU har under Trump varit på sin lägsta nivå sedan slutet av Kalla Kriget. Trump är den första USA President som aktivt har motarbetat gemensamma transatlantiska värderingar. Han har sett EU som ett hot och sått splittring inom EU.                                                                              Tidigare har meningsskiljaktigheter avsett policyfrågor. Under Trump har det istället gällt nya handelstariffer, utträde ur NATO, isolationism och att föredra Kina och Ryssland framför Europa. Trumps stil och bristande popularitet har varit en otrevlig realitet I Europa. Med Joe Biden får Europa tillbaka en sann Europavän med irländsk bakgrund!

RYSSLAND

USA har fört en tuff retorisk linje mot Ryssland men också infört många restriktioner. Donald Trumps tillträde som president i USA 2017 skapade oro i Ukraina på grund av hans uttalade skepsis till Nato och antydningar om att USA inte självklart skulle komma till de östeuropeiska ländernas räddning vid en kris. Hans varma ton gentemot den ryske presidenten Vladimir Putin spädde på oron att Ukraina kan lämnas åt sitt öde. Senare har Trump visat större intresse för Östeuropa men i första hand för länder, inte minst Polen, som är intresserade av att köpa amerikanska produkter och tjänster.

Efter det historiska mötet mellan Trump och Putin i Helsingfors i juli 2018 var båda eniga om att mötet varit en succé men vad som hände på mötet vet man fortfarande inte så mycket om. I USA fick president Trumps uppträdande hård kritik inte minst för sitt kontroversiella uttalande om eventuella brott i samband med Rysslands inblandning i presidentvalet 2016; ”Jag ser ingen orsak varför Ryssland skulle ha blandat sig i valet”. I USA ser man det helt klarlagt att det fanns en rysk inblandning i valet 2016 men president Trump ansåg att Putins dementi var kraftfull.

I synnerhet de amerikanska journalisterna var chockerade över hur president Trump kunde stå och förneka sin egen underrättelseorganisation. Tillbaka i USA – men först då – förklarade Trump att han sade fel på presskonferensen!

USA har dragit sig ur alla kärnvapenavtal mellan länderna utom NYA START som reglerar ländernas strategiska kärnvapenarsenaler.

Avtalet NYA START löper ut i februari 2021 och Ryssland har föreslagit en förlängning av avtalet med ett år. De uppger att de är redo att ingå en politisk överenskommelse med USA om att frysa båda sidors befintliga kärnvapenarsenaler och att de är beredda att träffas omedelbart för att slutföra ett ”verifierbart avtal”. Det är oklart om USA och Ryssland kan komma överens om en förlängning – situationen är oförutsägbar.

Nedrustningsavtalet INF, som slöts med dåvarande Sovjetunionen under kalla kriget 1987, förbjuder markbaserade medeldistansrobotar men avtalet löpte ut i augusti 2019 och har inte förnyats!

”Alltför länge har Ryssland ostraffat kränkt INF-avtalet, genom att i hemlighet utveckla och sätta in ett förbjudet robotsystem som utgör ett direkt hot mot våra allierade och våra styrkor utomlands”, meddelade Donald Trump .

Amerikanska myndigheter har under 2020 utsatts för en cyberattack utförd av ryska hackare som agerat på uppdrag av den ryska staten, enligt Washington Post. Olagliga intrång, vilka utreds av FBI, ska ha pågått i flera månader innan den upptäcktes.
Bland de drabbade myndigheterna finns finans- och handelsdepartementen, liksom flera andra amerikanska myndigheter, enligt tidningen.

Den amerikanska säkerhetsmyndigheten Cybersecurity and Infrastructure Security Agency (Cisa) har bekräftat att statliga nätverk har angripits hackare!

Det mest anmärkningsvärda är att Donald Trump har varit helt tyst om detta angrepp!                            

KINA

Under senare år har relationen mellan USA och Kina försämrats. Den präglas idag av en djupare ömsesidig misstro. Delvis är det en följd av USA:s president Donald Trumps agerande, men på ett djupare plan handlar det om den pågående maktförskjutningen mellan USA och Kina. Coronapandemin har ytterligare tydliggjort motsättningarna mellan dessa båda länder då Kinas hantering har visat sig överlägsen den i USA. Trump har dessutom beskyllt Kina för att ligga bakom spridningen av sjukdomen.

Dessutom har Trump startat ett handelskrig mot Kina och höjt tullarna gentemot kinesiska produkter flera gånger om. Då det är USA som importerar mest är det också USA som har störst möjlighet med ett handelskrig i syfte att skada Kina ekonomiskt. Då Kina är ett land som redan är protektionistiskt och USA:s export till Kina inte alls är av samma grad som Kinas till USA är Kinas möjligheter att bedriva ett handelskrig mot USA betydligt mindre. Något som Kina däremot kan använda sig av gentemot USA är ägandet av en stor del av den amerikanska statsskulden. Det stora innehavet av statsskulden kan ge Kina inflytande över USA:s utrikes- och handelspolitik!

USA, Japan och tio andra Stillahavsländer ingick 2016 en överenskommelse om ett frihandelsavtal, det så kallade Transpacific Partnership mer känt som TPP. Det ansågs då vara det största regionala frihandelsavtal som någonsin slutits och som skulle knyta ihop länderna runt Stilla havet.

Innan avtalet hade kommit på plats drog Trump ur USA eftersom han ansåg det orättvist mot amerikanska arbetare och jordbrukare. Senare skrev elva länder med Japan i spetsen under en uppdaterad version av frihandelsavtalet TPP.

Ett av världens största frihandelsavtal, RCEP, skrevs nyligen under av 15 länder i Sydostasien och Stillahavsregionen. När avtalet träder i kraft kommer det innebära att en rad tullar och handelshinder mellan länderna i regionen försvinner och att Kina ökar sitt inflytande i regionen.                                                  Handelsavtalet RCEP (Regional Comprehensive Economic Partnership) omfattar de tio medlemsländerna i den sydostasiatiska organisationen ASEAN plus Kina, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Det betyder att över 2,2 miljarder av världens befolkning berörs av avtalet och att det blir det största handelsavtalet vad gäller den sammanlagda ekonomin och tar Asien ett steg närmare mot att bli en frihandelsunion som EU och Nordamerika.

Trump har fått hård kritik för att Kina fick en strategiskt viktig gåva gratis då USA drog sig ut ur TPP, eftersom kinesernas ställning förstärktes kring Stilla havet på amerikanernas bekostnad.

TPP med USA i spetsen skulle ha blivit världens största handelsavtal, men i stället är det nu det nya avtalet RCEP med Kina i förarsätet som blir det största handelsavtalet någonsin.

USA har under tiden med Trump mer och mer gått över till BILATERALA avtal.

Medan världsekonomin under 2020 minskade så var Kina ett av de få länder vars ekonomi växte!

Intressant är också att Kina under de senaste 25 åren har satsat stort på handel i Mellanöstern medan USA samtidigt har varit involverade i olika krig i regionen!

Trump har kritiserat Kinas hantering av situationen i Hongkong och skyllt den pågående Coronapandemin på Kinas hantering av de ursprungliga virusutbrotten i landet.  Det är därför inte så konstigt att kinesiska UD har känt sig tvingade att markera mot USA att de ska hålla sig borta från det man kallar ”Kinas inre angelägenheter”, det vill säga Hongkong, Xinjiang och Taiwan.

NORDKOREA

Nordkorea är världens mest slutna land, en diktatur styrd av Kim Jong-Un. Samhället är militariserat och människorna strängt övervakade. Nordkorea har kärnvapen och har länge varit inbegripet i en bitter konflikt med USA och Sydkorea. Ekonomisk kollaps har lett till svält och desperation. All opposition har krossats med arbetsläger och avrättningar. Sedan 2016 har landet genomfört sju provsprängningar och Nordkorea har troligen utvecklat långdistansraketer som kan nå USA:s territorium. Världssamfundet har svarat med allt strängare sanktioner.

En militärparad med uppvisning av nya ballistiska robotar avslutade nyligen en partikongress för Nordkoreas regerande arbetarparti. Uppvisningen kan ses som ett försök av den isolerade diktaturen att sätta press på USA s nya President.

Donald Trumps försök att nå en överenskommelse med Kim Jong-Un om att arbeta för en total avveckling av kärnvapnen på Koreahalvön har kapitalt misslyckats.

AFGHANISTAN

Ett av världens längsta krig kan vara på väg mot sitt slut. Förutsatt att talibanerna upprätthåller sin del av det avtal som slöts i februari 2020 i Doha mellan USA och den afghanska talibanrörelsen. Enligt avtalet ska samtliga soldater från USA och NATO lämna senast sista april i år. Reträtten är inte populär inom den politiska och militära eliten i Washington men en del minskningar har redan genomförts. I dag finns 2.500 amerikanska trupper kvar i landet. Sammanlagt 38 länder deltar i NATO operationen varav 16 soldater från Sverige.

Avtalet kommer emellertid inte innebära omedelbar fred i det krigshärjade landet. Den politiskt svaga afghanska regeringen har inte varit direkt delaktig i förhandlingarna, men avtalet mellan USA och talibanerna innehåller en färdplan för framtida förhandlingar mellan president Ashraf Ghanis administration och talibanerna.

Talibanerna har inte upphört med sina attacker mot regeringsstyrkorna i stället verkar attackerna ha trappats upp.

Talibanerna förväntas lova att utländska terrorister inte ska få använda Afghanistan som fristad. Jihadiströrelsen al-Qaida som låg bakom attackerna mot tvillingtornen i New York den 11 september 2001 hade sin bas i Afghanistan. Något som var en starkt bidragande orsak till den amerikanska invasionen av landet senare samma år.

USA har meddelat att landet inom några månader efter undertecknandet börjar avveckla sin militära närvaro genom att i ett första steg trappa ner från dagens 12.000-13.000 till 8. 600 soldater.

NATO och USA ska inom kort fatta beslut om Afghanistan. De måste ta ställning till om alla utländska trupper ska dras bort som planerat den sista april i år eller om styrkorna stannar kvar för att förhindra att talibanerna tar över landet igen. Just nu tyder allt på att det 20 år långa kriget mal på och sannolikt förvärras i år. Det är kvinnor, flickor och etniska minoriteter som betalar det högsta priset. Talibanerna har berättat att kvinnor har rättigheter inom Islam även när Sharialagar återinförs!

NATO s generalsekreterare Jens Stoltenberg poängterade nyligen att USA och NATO gick in i Afghanistan tillsammans efter NINE ELEVEN (2001) och ska lämna landet tillsammans.

Smugglingen av narkotika är mer omfattande än på många år. Tidigare har det varit en stor fråga för USA men inte under Trump!

SAUDIARABIEN

Samarbetet med USA har varit av avgörande betydelse alltsedan det moderna Saudiarabien grundades och olja hittades på 1930-talet. USA har köpt en stor del av sin olja från Saudiarabien som i sin tur är beroende av USA för sin säkerhet. Trots det oljerika kungadömets hårdföra tolkning av Islam är landet en viktig partner till USA!

USA:s starka stöd för Israel har inte hindrat samarbetet, tvärtom har USA tryckt på för att uppnå ett närmande mellan Israel och Saudiarabien. Men opinionsläget på hemma­plan och utvecklingen i regionen gör relationen till USA till en balansakt för den saudiska regeringen.

När Kung Salman tillträdde i jan 2015 utsåg han också en av sina söner Mohammed bin Salman (MBS) till ny försvarsminister, särskild rådgivare samt chef för hovet och ett nyinrättat råd för ekonomi och utvecklingsfrågor.

Donald Trumps första utlandsresa som president gick märkligt nog till Saudiarabien. Motivet ska enligt Trump ha varit stora vapenaffärer men andra menar att det också har att göra med Trumps egna företagsintressen.

USA har under Trump backat upp Saudiarabien militärt både gentemot Iran och i Jemen!  I Jemen leder landet en arabisk allians som, sedan 2015, stödjer Jemens regering i kriget mot Huthirebellerna, som i sin tur backas upp av Iran. USA stödjer alliansen med såväl underrättelseuppgifter som bränsle och precisionsvapen.

Som tack för USA:s militära uppbackning av Saudiarabien, har kronprins Mohammed bin Salman erkänt att regimkritiske exilsaudiern Jamal Khashoggi mördades på Saudiarabiens konsulat i Istanbul den 2 oktober 2018. Prinsen förnekar dock all kännedom om dådet och tar bara på sig ansvaret i form av att han som landets försvarsminister hade befälet när mordet inträffade. Amerikanska underrättelseorganisationer anser dock att prinsen mycket väl visste vad som skulle hända. Donald Trump har undvikit att kritisera prinsen!

När Joe Biden tillträdde som president stoppade han omedelbart försäljning av precisionsvapen till Saudiarabien till följd av de många civila dödsoffren i kriget i Jemen.

För att blidka president Biden är nu Kung Salman ansvarig för kontakterna med USA istället för prinsen, MBS, som under Trumps presidentperiod.

JEMEN

Inbördeskriget i Jemen som startade 2015 mellan regeringstrupperna och Huthirebellerna har blivit ett krig genom ombud. Saudiarabien med hjälp av amerikanska vapen stöder regeringstrupperna och Iran stöder Huthirebellerna. Som ett av sina sista utrikespolitiska initiativ förklarade Trump Huthirebellerna som en terroristorganisation. Samtidigt som kriget rasar står Jemen på gränsen till en svältkatastrof. Miljontals människor behöver akut hjälp vilket enligt hjälporganisationer försvåras av stämpeln på rebellerna. President Biden drog som en av sina första åtgärder tillbaka terrorstämpeln och har också stoppat leveranser av vapen till Saudiarabien.

ISRAEL

I augusti 2019 påstod Donald Trump att han är den mest pro-israeliska amerikanska presidenten någonsin. Han påstod samtidigt att demokraterna försöker förstöra den speciella relation som finns mellan Israel och USA. Judiska ledare i USA protesterade mot hans uttalande!                                                         Trots stora skillnader i uppfattningar mellan Obama och Nethanyahu över Iran och andra frågor skrev de båda ledarna 2016 under ett Memorandum of Understanding (MOU) där USA lovar 3,8 miljarder dollar årligen i militärhjälp för de närmaste 10 åren.                                                                                                              I januari 2020 hävdade Israels Premiärminister Benjamin Netanyahu att Trump är: ”Israels bästa vän i Vita huset någonsin”.

Bakgrunden är att USA har flyttat sin ambassad till Jerusalem, att USA erkänner att Golanhöjderna är en del av Israel och att USA har sagt upp Kärnvapenavtalet med Iran.

I januari 2020 lade Donald Trump fram en fredsplan för Mellanöstern. Svärsonen Jared Kushner hade varit med och utarbetat den. Planen ledde ingen vart, kanske främst för att den inte alls var förankrad på den palestinska sidan.

Istället för att försöka förverkliga januari-planen gick Trump och Kushner vidare och nådde ett genombrott. Förenade Arabemiraten (med bland annat Abu Dhabi och Dubai) och Bahrain träffade fredsavtal med Israel. Senare har också Sudan och Marocko normaliserat banden med israelerna. Dessa avtal har träffats tack vare mycket förmånliga avtal med USA!

En diplomatisk triumf för såväl Donald Trump som Benjamin Netanyahu eftersom både strävade efter att bli omvalda.

President Biden och hans regering har senare accepterat flytten av ambassaden och godkänt Israels annektering av Golanhöjderna åtminstone så länge som Assad sitter kvar som president i Syrien. Däremot har Biden ifrågasatt flera av de förmånliga avtal som Trump lovade för att dessa länder skulle erkänna Israel!

Det lär dock dröja innan Saudiarabien uppgraderar sina inofficiella förbindelser med Israel till officiella. Men det finns andra stater som kan komma att göra det. Och till och med Saudiarabien har upplåtit sitt luftrum för den nyetablerade flygförbindelsen mellan Tel Aviv och Dubai. För gulfstaterna handlar det delvis om pragmatism. Israel har högteknologiska produkter och expertis samt inflytande i USA

Palestiniernas president Mahmud Abbas och hans talespersoner har beskrivit den arabiska kovändningen som såväl ett svek som ett knivhugg i ryggen! Känslan är välbekant hos palestinier sedan flera arabländer skaffat sig andra prioriteringar! Palestinierna har fått mycket ekonomiskt bistånd, men samtidigt har Saudiarabien motverkat krav på total isolering av Israel.

TURKIET OCH SYRIEN

USA har infört sanktioner mot NATO landet Turkiets vapenindustri för att landet köpte det ryska luftvärnssystemet S-400. USA har tidigare på grund av köpet deklarerat att det är uteslutet att Turkiet får köpa det nya stridsflygplanet F-35 som planeras bli NATO s primära stridsflygplan de kommande decennierna. Det ryska luftvärnssystemet S-400 anses vara världens mest avancerade luftvärnssystem, och är både billigare och har högre kapacitet än det amerikanska Patriotsystemet som bland andra Sverige har köpt.

Våra politiker i både Europa och USA säljer varje år avancerade vapen, högteknologiska övervakningssystem, attackhelikoptrar och de senaste versionerna av dödsbringande missiler och bomber till det sedan tio år islamistiska Turkiet på grund av deras NATO medlemskap.

Turkiets President Erdoğan hävdade att Turkiets militära mobilisering i nordöstra Syrien i oktober 2019 gjordes för att skapa en säker zon för miljoner syriska flyktingar, som kommer från områden öster om Eufrat, att återvända till sina samhällen. Donald Trump gav sitt stöd utan att koordinera med sina allierade inom NATO och drog tillbaka de amerikanska trupperna i nordöstra Syrien inför Turkiets offensiv. Området hade dittills varit kontrollerat av de kurdiska styrkor som stridit på USA s sida.

Kurderna slogs mot IS för hela världen och deras styrkor förlorade över 11 000 kvinnor och män när de bekämpade världens farligaste och grymmaste terrorsekt. Och i Rojava i västra Kurdistan hade kurderna skapat ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter och där minoriteter inte förföljs. Donald Trump hade tidigare hotat Turkiet med kraftfulla ekonomiska sanktioner som skulle kunna ”förinta” landets ekonomi om Turkiet agerar oacceptabelt. Reuters rapporterade att ungefär 100 000 människor, de flesta kurder, lämnade sina hem i området när Turkiet inledde anfallen.

Trumps och Vita husets svek mot det kurdiska folket som stridit tillsammans med USA i Syrien kommer att skapa djupa och oförglömliga sår inte bara hos kurder, utan även i resten av världen. USA och västvärlden är inte att lita på när de hellre stöttar Turkiet som i många år sponsrade och beväpnade jihadisterna i terrorsekten IS.

Hoppet om ett eget land för Kurderna för deras insatser mot terrorsekten IS verkar långt borta!

Europa, inklusive Sverige, hade precis gett många miljarder till Turkiet för att förhindra att syriska krigsflyktingar kom in i Europa.

UNGERN

Europas nationalistiska, populistiska och ultrakonservativa partier har haft Trumps framgångar som inspirationskälla. Det gäller inte minst Viktor Orban i Budapest och hans parti Fidesz som står för värdekonservatism, nationalism och EU-skepticism.

POLEN

Regeringspartiet Lag och Rättvisa har kritiserats inom EU för vad man sett som en nedmontering av rättsstaten och de demokratiska värderingarna men har omhuldats av Trump. Politisering av de oberoende domstolarna har väckt stor debatt.

TYSKLAND

Omkring 12 000 av de totalt 34 500 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka, det meddelade USA:s försvarsminister i juli 2020. Som skäl för beslutet uppger president Donald Trump att Tyskland inte bidrar tillräckligt till försvarsalliansen Nato.                                                                              Av de närmare 12 000 soldaterna som ska lämna Tyskland kommer drygt hälften att återvända till USA. Övriga kommer att stationeras i andra Natoländer, som Belgien, Italien och Polen. Kvar i Tyskland blir omkring 25 000 amerikanska soldater.

USA har i dag totalt 47 000 militärer och civil personal stationerad i Tyskland. USA:s truppnärvaro där har av väst setts som en säkerhetspolitisk hörnsten under hela efterkrigstiden. Tyskland är också en knytpunkt för amerikanska operationer i Mellanöstern och Afrika.

22 republikanska kongresspolitiker skriver i ett brev till presidenten att beslutet är ”en gåva till Ryssland” och hotar USA:s nationella säkerhet.

President Biden har redan ändrat på beslutet!

BRASILIEN

Brasilien är en jätte både geografiskt och ekonomiskt. Det omfattar större delen av Amazonas och rymmer hälften av Sydamerikas befolkning. Landet är det enda portugisisktalande på kontinenten.                                                                            Likheterna mellan Donald Trump och Brasiliens president Jair Bolsonaro är slående.

Båda driver en fiendeskap mot de medier som agerar kritiskt oberoende som CNN, The New York Times och Folha de São Paulo.

Båda har tonat ned betydelsen av Coronapandemin och som konsekvens av detta ligger båda länderna i topp vad gäller sjuka och döda.

Båda förnekar att det är människan som ligger bakom klimatförändringarna.

Brasiliens president har hävdat att skogsbränderna i Amazonas var naturliga för säsongen och beskyllde sedan regeringsfientliga organisationer för att ligga bakom dem. För det hyllas han av USA:s president Donald Trump:  ”Jag känner honom väl. Han jobbar väldigt hårt med bränderna i Amazonas och gör ur alla aspekter ett stort jobb för Brasiliens folk. Han och hans land har det fulla och kompletta stödet från USA!”

MEXICO

Löftet att bygga en mur vid gränsen mot Mexico och kräva att Mexico ska betala för muren anses som kanske det viktigaste löftet som Donald Trump utfäste innan han blev vald till president. Trump har varit fast besluten att förlänga muren för att hindra de hundratusentals människor som illegalt tar sig från Mexiko till USA varje år och dessutom minska inflödet av narkotika.

Nedgången i antalet räknas allmänt som en framgång för Trump men enligt gränsmyndigheterna ska nedgången också bero på den överenskommelse som USA har träffat med Mexiko om att skärpa gränskontrollen söderifrån, vid vägar och floder och på bussar, in i Mexiko från Guatemala. Samtidigt har USA tvingat tiotusentals asylsökande att vänta i Mexiko på besked om deras ansökningar godkänns.

Under tidigare presidenter gav USA bistånd till olika länder för att människor ska kunna stanna i sina hemländer!

Som en av sina sista åtgärder som president besökte Trump gränsen mellan USA och Mexico. Enligt Trump har ca 75 mil mur eller höga stängsel byggts under hans tid som president men Mexico har inte betalat för muren.

Knarksmugglingen har heller inte minskat eftersom den sedan länge sker på annat sätt.

Ett nytt modernare frihandelsavtal USMCA har träffats mellan USA, Mexico och Kanada. Avtalet ersätter NAFTA (North American Free Trade Agreement) som har varit ikraft mellan de tre länderna sedan 1994.

Trump har i sin retorik menat att USA s arbetare tidigare varit stora förlorare!

PERU

Landet har sedan 2016 haft fem olika presidenter. Korruptionsanklagelser har haglat. Den som har försökt att stoppa korruptionen har motarbetats. Tidigare USA presidenter brukar kritisera länder med omfattande korruption men inte Trump.

CUBA

Trumps hårda retorik mot regimen men utan handling har haft inrikespolitiska orsaker. Trump har varit beroende av att vinna valet i Florida (29 elektorsröster) där många exilkubaner bor. Trump vann valet i Florida 2020!

VENEZUELA

Trumps hårda retorik mot regimen men utan handling har haft inrikespolitiska orsaker. Trump har varit beroende av att vinna valet i Florida (29 elektorsröster) där många exvenezuelaner bor. Trump vann valet i Florida 2020!

SAMMANFATTNING

Min sammanställning bygger på mina personliga iakttagelser och upplevelser av hur Donald Trump har påverkat mitt välbefinnande.

Jag tror att vi kan vara överens om att världen inte har blivit lugnare och tryggare efter fyra år med Donald Trump som mäktigast i världen.

Nog är det så att Trumps bristande erfarenhet av politik och diplomati har satt spår som ännu är svåra att överblicka.

Hans behov av att vinna på någon annans bekostnad passar inte in i världssamfundet.

I de flesta fall är det befolkningen i USA som har fått känna av Trumps oberäknelighet, inte minst genom sociala medier, men vi andra har också fått vår beskärda del.

Hans mantra ”Make America Great Again” låter bra om det inte hade varit för att det har ägt rum på andras bekostnad, Win/Lose istället för Win/Win

Jag är medveten om att Afrika saknas i denna sammanställning men jag tycker inte att Afrika har varit på Trumps prioriteringslista – kanske för att Trump inte har någon egen affärsverksamhet på den kontinenten!

Tomas Junglander

stjaernorp@telia.com

22 feb 2021

Vi talar oftast om Sveriges befolkning utan att skilja på Svenska medborgare och utländska medborgare!

Av befolkningsökningen netto i Sverige under de senaste åren har ca 80 % varit invandring!

I gruppen utländska medborgare ingår samtliga personer som är folkbokförda i Sverige och inte har svenskt medborgarskap. Om man har arbetstillstånd eller ej är inte relevant för den statistiken. Medborgare från vissa länder (ex de nordiska länderna) har rätt att bosätta sig i Sverige utan att ansöka om varken arbetstillstånd eller uppehållstillstånd. Asylsökande ingår inte i gruppen utländska medborgare eftersom de inte är folkbokförda i Sverige. När de får uppehållstillstånd kan de folkbokföra sig och räknas då med i befolkningen i Sverige.

Asylsökande räknas inte som boende i Sverige och ingår inte i statistiken annat än i den statistik vi har över antalet asylsökande.

52 565 personer var inskrivna i Migrationsverkets Mottagningssystem för asylsökande den 31 dec 2018 (Källa:SCB)

Sedan vet vi inte hur många personer som finns i Sverige utan att vara registrerade här ! Det spekuleras i att antalet uppgår mellan 20 och 40 tusen personer!

2019-03-21/TJ

Vid riksdagsvalet 2002 fick mitt parti Liberalerna 13,4 % av rösterna, Sverigedemokraterna 1, 4%. Vid valet 2018 fick Liberalerna 5,5, Sverigedemokraterna 17,5%. Jag anser att Liberalerna har ett stort ansvar för denna tråkiga utveckling!

Två framstående Liberaler Nyamko Sabuni och Mauricio Rojas fick för 10-15 år sedan klä skott för sina framsynta förslag och blev delvis utmanövrerade för sina åsikter.

Nu många senare ligger deras förslag högt upp på agendan genom Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Liberalernas hade goda intentioner för ett antal år sedan. Partiet nådde sitt sämsta valresultat någonsin 1998 med 4,7 % av rösterna. Sedan genomgick partiet en metamorfos och nådde hela 13,4% 2002. Huvudanledningen var partiets förslag på ett språkkrav i svenska för medborgarskap.

Samtidigt var kritiken stark. Folkpartiet anklagades för ”röstfiske i grumliga vatten”, för att spela på rasistiska och invandringsfientliga stämningar. Språkforskare dömde ut förslaget och sade att det inte finns några bevis för att språkprov ökar integration och språkkunskaper.

Förslaget fick stort genomslag då men genomfördes aldrig efter valet 2006 därför att Allianspartierna inte lyckades enas. Liberalerna prioriterade inte frågan tillräckligt högt i förhandlingarna!

Partiet har senare vid flera tillfällen lanserat frågan om språkkrav i sin retorik men inte fått samma genomslag! Nu genomför alltså en S-ledd regering Liberalernas gamla förslag!

Med nytt självförtroende i ryggen efter valframgången 2002, och med ambitionen att göra skillnad, gav sig partiet på en verklig utmaning, våra Utanförskapsområden!

Arkitekten bakom initiativet var Mauricio Rojas. Han var före sin tid och talade klarspråk redan under det tidiga 2000 talet. Ställ krav och sluta omyndigförklara människor. Han myntade uttrycket ”Utanförskapsområden” och ville prata lösningar för att få in nyanlända i samhället.

Den övertygade marxisten, chilensk flykting, blev liberal och valdes in i Rikdagen 2002 för dåvarande Folkpartiet. Många av hans förslag som då ansågs vara radikala får i dag betraktas som självklara: kriminalisera barnäktenskap, automatisk utvisning för grova icke svenska brottslingar. Han förespråkade att Sverige skulle öka antalet mottagna flyktingar och parallellt ställa tydligare krav på motprestationer för rätt till vistelse i landet, rätt till socialbidrag, barnbidrag etc. Han föreslog ett helhetsgrepp för att bekämpa invandrarnas utanförskap, efterfrågade tydlighet om brottsligheten och pekade på de sociokulturella aspekter som kan förklara skillnaderna i brottsfrekvens mellan olika invandrargrupper.

Liberala ungdomsförbundet krävde hans avgång. Av sitt parti fick han inget stöd! Efter Alliansens valseger 2006 krävde Centerpartiet att Rojas inte skulle få inflytande över integrations- och migrationspolitiken. År 2008 lämnade han Sverige för Madrid!

De svåra ämnen som svenska politiker idag brottas med hade Rojas stor insikt om för över 15 år sedan. Vad hade hänt om Liberalerna redan då hade lyssnat på Rojas och låtit honom fortsätta arbeta med migrations- och integrationsfrågorna?

Partiet gav år 2004 ut en rapport med titeln Utanförskapets karta. Landet delades in i 5000 bostadsområden (SCB:s geografiska mått) för att undersöka hur många av dessa som var drabbade av djupa sociala problem.

Med de kriterier som Liberalerna använde sig av hade antalet Utanförskapsområden ökat från tre 1990 till 128 år 2002. Rapportserien uppdaterades flera gånger och den sista rapporten 2008 visade på en ökning till 156 år 2006. Då slutade Liberalerna att ta fram Utanförskapets karta. Sedan den borgerliga valsegern 2006 hade partiet fått ansvaret för integrationsfrågan men av partiets (läs Mauricio Rojas) många djärva och nydanande idéer på integrationsfronten blev det ingenting. Utslagningsprocessen fortsatte och det visste Liberalernas ledning därför blev det inga nya kartor. Och det är inte något att vara stolt över!

Både tankesmedjan Den Nya Välfärden och Liberalerna har senare uppdaterat utanförskapets karta. Trots samma metod och underlag från SCB har man kommit till olika resultat.

Vi vet nu vad som händer med andra och tredje generationens invandrare när de upplever sig svikna i sin dröm att inkluderas i det nya landet.

Liberalerna var ansvariga för Alliansregeringens misslyckade Integrationspolitik under åtta år (2006-2014). Vi borde ha lärt oss något från de tidigare flyktingströmmarna, efter murens fall 1989 och i samband Balkankriget i mitten på 1990 talet. Dessutom var Liberalernas Cecilia Malmström Kommissarie för asyl- och migrationsfrågor inom EU 2010-2014.

Mellan 2006 och 2010 var Nyamko Sabuni (dåvarande Folkpartiet Liberalerna) Integrationsminister i regeringen Reinfeldt. Hon såg fram emot att rikta fokus mot kvinnor och flickor som drabbas av hedersförtryck – men hon möttes av ointresse och motstånd. Hon ansåg att det svenska samhället måste agera mycket kraftfullare när våldsamma traditioner får fäste. Hennes framsynta idéer vad gäller invandring och integration låg i linje med vad Mauricio Rojas tidigare hade förfäktat. Hon avgick som Integrationsminister 2010!

Sverige saknar idag kontroll på sin yttre gräns och förmår inte ange krav på medlemskap.

Medborgarskapets status ska nu enligt Januariöverenskommelsen stärkas bland annat genom krav på grundläggande samhällskunskap, en tydlig beskrivning av skyldigheter och rättigheter som medlemskap i nationen Sverige innefattar.

Hur hindrar vi ett skuggsamhälle av tiotusendals personer som inte getts rätt att stanna i Sverige men som myndigheterna inte har haft kraft eller politiskt stöd för att hitta och sända tillbaka.                                                                                   Varför har Liberalerna inte drivit på i den frågan!

Ska Sverige ha en meritorienterad invandringspolitik som Kanada där man premierar individer som med sin bakgrund kan väntas ge positiva bidrag till landets välstånd. Eller vill vi åter öppna för en stor sektor med låg produktivitet och låg lön efter att under många decennier ha avvecklat sådana jobb.            Varför har Liberalerna inte tagit ställning?

Nog borde Liberalernas partiledning rannsaka sitt förflutna med tanke på dagens beröringsskräck när det gäller Sverigedemokraterna!

TOMAS JUNGLANDER

2019-02-05

 

 

”Som en följd av att tidigare nedrustning av vårt försvar har varit alltför omfattande, ogenomtänkt och långtgående innebär det en stor utmaning att åter stärka vårt försvar. Det går snabbt att rasera militär förmåga men det tar oerhörd tid att bygga upp den igen. Över tid har den säkerhetspolitiska situationen i vår del av Europa försämrats. Den ryska aggressionen mot Georgien, annekteringen av Krim 2014 och den pågående konflikten i Ukraina är realiteter som rubbat den europeiska säkerhetsordningen .”  Försvarsminister Peter Hultqvist i SvD 2018-09-24

Och då talar vi bara om militära försvaret, sedan tillkommer alla konsekvenser som har drabbat det civila samhället. Neddragningen och avskaffandet av den allmänna värnplikten har fått katastrofala följder!

År 1990 kunde Sverige mobilisera 730 000 soldater inom loppet av ett år. Idag kan vi inte mobilisera mer än drygt 10 000 i insatsförband inom samma tidrymd. Detta trots en tilltagande rysk aggressivitet!

År 2000 beslutade Riksdagen att banta försvaret med hälften och år 2004 beslutades att banta försvaret med hälften ytterligare en gång.

Alliansregeringen är ansvarig för avskaffade av den allmänna värnplikten i fredstid genom två riksdagsbeslut 2009 och 2010 utan att försäkra sig om att det fanns något färdigt alternativ (Socialdemokraterna röstade nej.) Idag är det bara några tusen som gör värnplikt varje år och försvaret har stora problem att rekrytera personal.                        

Och inte nog med det, år 2008 avskaffade Sverige det psykologiska försvaret.  Detta trots att behovet av att idka källkritik och genomskåda propaganda  har ökat, inte minst genom att sociala medier har utvecklats explosionsartat. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fick istället en viktig uppgift och vi vet hur det har gått med det …..inte minst i år!

Nu tio år efter avskaffandet har regeringen tillsatt en utredning!  ”Arbetet med ett psykologiskt försvar är av stor vikt och behöver förstärkas. En särskild utredare ska därför analysera och lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret”

I dag saknas halva krigsorganisationen utan att någon större debatt äger rum. Sveriges liksom Finlands samarbete med NATO blir mer och mer intensivt.   Försvarskostnadernas andel av BNP var 1990 2,5% av BNP, år 2016 1,0 %.  Och det är långt kvar till Nato- ländernas överenskommelse om en försvarsbudget motsvarande minst två procent av BNP.

Sveriges säkerhetspolitik och säkerhetsstrategi har varit väldigt otydlig vilket har påverkat vårt samarbete med övriga Europa. År 2013 fick vi höra från ÖB att Sverige kan stå emot en fiende ”bara i en vecka” och det var inte då. Det var någon gång i framtiden. Kränkningar av vårt luftrum och våra vattendrag lär nog fortsätta! Hur länge det civila försvaret skulle klara sig fick vi aldrig reda på!

Vem gör vad i totalförsvaret är fortfarande en öppen fråga? Hur ska samverkan ske mellan olika myndigheter och organisationer? Dessa frågor väntar fortfarande på svar!

Ett återinförande av värnplikten i dess tidigare form är säkert inte aktuellt. Däremot borde ett demokratiskt samhälle också försvara demokratin tillsammans. Någon form av plikt som gör alla delaktiga borde införas för såväl män som kvinnor. I totalförvaret finns såväl militära som civila uppgifter som passar för alla. Framtida militära hot, naturkatastrofer, miljökatastrofer och behov av akuta gränskontroller och biståndsinsatser är några exempel på sådant som vi kan förvänta oss i en framtid. Försämringen av det säkerhetspolitiska läget har gjort att värnplikten delvis återinfördes 2017 och gäller både kvinnor och män. En annan anledning är att rekryteringen av frilliga inte har uppnått förväntningarna. Antalet som behöver kallas in till värnplikt kan öka på sikt beroende på säkerhetsläget. För närvarande kallas cirka 13 000 personer till mönstring och cirka 4000 värnpliktiga och frivilliga tas ut till militär grundutbildning årligen. Enligt lagen om totalförsvarsplikt kan värnpliktiga tas ut för grundutbildning i som mest 615 dagar.

Varken den försämrade livsmedelförsörjningen eller det snabbt ökande cyberhotet har fram till nu varit föremål för offentlig debatt.

Årets värmebölja har förhoppningsvis blivit en väckarklocka vad gäller livsmedelsförsörjningen och de senaste årens debatt om rysk påverkan på det amerikanska valet år 2016 har väckt frågan om cybersäkerhet också i Sverige

Kritiken mot nedläggning av regementen från berörda kommuner har inte varit massiv. Det kan förklaras med att nästan varje kommun har fått en högskola som kompensation. Kvantitet istället för kvalitet präglar nu vår eftergymnasiala utbildning!

Personalkostnaderna inom det militära har minskat kraftigt. Det som kostar stora pengar idag är avancerade vapensystem och flygplan. Om inte annat så har det gynnat svensk försvarsindustri och kanske har det varit meningen!

Tidigare kunde vi ”gömma” en del av ungdomsarbetslösheten genom att upp till 40.000 ungdomar i 19-21 års åldern gjorde militärtjänst varje år.

Bara den fostrande rollen av att göra militärtjäst är säkert värd många miljarder varje år. För att inte tala om kostnaderna för ungdomsarbetslösheten och för den negativa påverkan på hälsan hos dagens ungdomar. Förmodligen hade också dagens växande utanförskap – inte minst i de större städernas förorter – varit betydligt lägre. Militärtjänsten ger möjlighet till utbildning och skapar en utvecklande gemenskap och disciplin som många ungdomar inte har någon erfarenhet av.

Neddragningen av den allmänna värnplikten sammanfaller på ett nästan kusligt sätt med en ökning av utanförskapsområden i förorterna och med ökad gängkriminalitet som resultat.

Jag är övertygad om att den bristande förmågan i Sverige att på ett professionellt sätt hantera den senaste flyktingvågen beror på neddragningen i försvaret. Förut hade vi 100-tusentals personer i Sverige som har lärt sig att organisera och hantera oförutsedda händelser

Ett talande exempel på Alliansregeringens misslyckande: När Putin gick in i Ukraina sa Utrikesminister Carl Bildt: “Vad var det jag sa”. Då menade Bildt att han redan vid Putins aggressivitet mot Georgien 2007 hade varnat för vad Putin kunde ställa till med. Bildt har varit utrikesminister under åtta år. Under den tiden har försvaret blivit en budgetpost och kraftigt dränerats på resurser. Ett särintresse enligt Fredrik Reinfeldt! Frågan är hur Bildt drog sin linje i Regeringen. Hade han ingenting att säga till om eller talar vi om en efterhandskonstruktion!

Vi kan nog säga att försvarspolitiken har lyckats till hälften. Nedmonteringen gick mycket bra men uppbyggnaden under Alliansregeringens åtta år och den Rödgröna regeringens fyra år vid makten har misslyckats.

Tomas Junglander

2018-10-02