OM ALLIANSREGERINGEN DEL 4

MIN UTVÄRDERING AV ALLIANSREGERINGEN

                                      2006-2014

DEL 4 Näringspolitiken

Regelbördan för de svenska företagen är ett stort problem. Enligt beräkningar från Nutek kostar påbud och regler från bland annat myndigheter de svenska företagen totalt 60 miljarder kronor per år. Därtill kommer kostnaderna för finansiella konsekvenser (skatter och avgifter till följd av regler) och materiella konsekvenser (investeringar till följd av regler).

Alliansregeringen lovade mycket på detta område men som framgår ovan kvarstår mycket att göra.

När politiker, även borgerliga, talar om att satsa på egenföretagare och entreprenörer handlar det om att få fram resurser till den offentliga sektorn snarare än att främja kreativitet, egenmakt och personligt ägande.

 

Problemen med de statliga företagen har överskuggat alla regelförändringar.

De statliga bolagen fick order från Alliansregeringen att fullfölja marknadsanpassningen och i nästa steg jaga tillväxt.

I stället för fortsatt fokus på Norden gav sig Telia Sonera ut i de forna Sovjetrepublikerna för att hitta nya affärer.

Vattenfall gjorde samma sak och köpte kolkraft i före detta Östtyskland i stället för att satsa på förnybara energislag i Sverige.                                                               Vattenfall köpte också det holländska energibolaget  Nuon för 97 miljarder kronor mitt under brinnande finanskris. Det innebar att Vattenfall blev ägare till företag med 3 miljoner europeiska el- och gaskunder, flera kol- och gaseldade kraftverk, samt vindkraft.                                                                                                              Dokument styrker enligt SvD att dåvarande näringsminister Maud Olofsson var informerad om detaljerna i Vattenfalls planer. Det fanns tjänstemän inom Näringsdepartementet som ansåg att köpet var 30 miljarder för dyrt.

I dag vet vi att det slutade med fiasko både för Telia Sonera och Vattenfall med enorma kapitalförluster för skattebetalarna som följd.

Det anmärkningsvärda är väl att politiskt ansvarig för detta haveri har varit först  Mats Odell KD, följt av Maud Olofsson och Anni Lööf Centerpartiet och till sist Peter Norman M. Ingen av dem verkar ha haft någon som helst kontroll över utvecklingen.

Regeringen får ett klart underbetyg

TOMAS JUNGLANDER

SOCIALLIBERAL

2015-12-26

 

 

OM ALLIANSREGERINGEN DEL 3

MIN UTVÄRDERING AV ALLIANSREGERINGEN

                                      2006-2014

DEL 3 Bostadspolitiken

Jan Jörnmark, ekonomihistoriker: ”Hyresregleringen kommer först att avskaffas när den sista billiga hyresrätten har omvandlats till bostadsrätt. Det finns alldeles för många väljare som har för mycket att förlora på det!” Expressen 2015-09-28

Hyresregleringen infördes under Andra Världskriget och Socialdemokraterna frös hyrorna i trettio år. I stället för att avskaffa den har politikerna försökt att bygga bort bostadsbristen med mindre lyckat resultat. Under Alliansregeringen blev bostadsbristen bara större och större på grund av för liten nybyggnation samtidigt som politiska beslut minskade rörligheten på bostadsmarknaden.

Jag tror att beslutet att avskaffa fastighetskatten och istället införa en låg avgift var direkt avgörande för att Alliansen vann valet år 2006.

Det tillsammans med att Moderaterna satsade på strategin att omfamna kollektivtalen, prisa fackets vilja till ansvar och hylla arbetsmarknadspolitiken. Löften om systemskiften vinner sällan val. Det gäller istället att erövra motståndarnas symboler ( Det nya Arbetarpartiet) och ladda dem med nytt innehåll.

De flesta är nog överens om att skatten var orättvis och därmed skadlig men  var det rätt att avskaffa den helt?  Med facit i hand kan vi konstatera att resultatet  inte blev bra!

För att finansiera borttagandet införde man en flyttskatt på 22 %. Den skatten har  resulterat i en inlåsningseffekt som har gjort att många hushåll avstått från att flytta för att slippa den skatten. Vi behöver en ökad rörlighet på bostadsmarknaden

Vi kan konstatera att bostadssituationen i landet inte på något sätt har förbättrats under Alliansens åtta år vid makten. Bostadsbristen är ännu högre nu än före Alliansregeringen. Dessutom är bostadsbristen nu ännu mer akut med tanke på det stora antalet invandrare som kommer till Sverige!

Ett skäl till bostadsbristen är att det är svårt att utan subventioner bygga bostäder till en kostnad som vanliga människor har råd att betala. Tidigare, när räntorna var betydligt högre än idag, gav staten räntesubventioner vid nybyggnation. Dessutom var avdragsrätten för räntor högre för privatpersoner.

Politikerna, såväl Alliansen som den nuvarande regeringen, har lovat att öka bostadsbyggandet men efterfrågan på bostäder ökar trots det mer än utbudet!

Vi har plan- och bygglagstiftning som gör det omöjligt att snabbt få igång byggandet i allmänhet och byggandet av billiga bostäder i synnerhet.  Många kommuner saknar dessutom planingenjörer och annan kompentent personal som krävs för att få igång byggnation.

Fastighetsskatt betraktas i de flesta länder som en säker och en långsiktigt hållbar skatt. Hus går ju inte att flytta. Nu när delningsekonomin tar fart och andra skattebaser gröps ur blir en fastighetsskatt ännu mer oumbärlig! Delningsekonomi är marknadsekonomi som utvecklas i snabb takt med transaktioner för tjänster mellan människor utan mellanhänder eller utan traditionella affärsvägar. Teknologi med ökade möjligheter till  informationsutbyte har hjälpt till. Vi har redan sett det inom taxinäringen och kortsiktig uthyrning av bostäder.

Den ”bästa” fastighetsskatten som jag känner till har jag hittat i en stat i USA. Fastighetsskatt tas ut som en procentsats av försäljningspriset. Då vet man alltid vilken skatt man får. Skatten är relativt rättvis. Den som  har bott i sitt hus i t e x skärgården under hela sitt liv behöver inte oroa sig för vad som händer med skatten när området blir populärt och priserna går upp kraftigt!

I dag pratar vi amorteringskrav, belåningsgrad, skuldkvot och sänkning av ränteavdrag för att undvika en eventuell bostadsbubbla när det gäller villor och bostadsrätter.  Finansiella ägarbyten mellan de redan gynnade pressar upp priserna till oanade höjder. Samtidigt pratar politikerna om olika sätt att lösa efterfrågan på bostäder utan synliga resultat.                                                                                                      Finansanalytiker Peter Malmqvist: ” Hade bostadspriserna följt priserna i andra välskötta länder i Europa hade priserna i Sverige varit 30-40 % lägre.”

Regeringen får ett klart underbetyg

TOMAS JUNGLANDER

SOCIALLIBERAL

2015-12-23

OM ALLIANSREGERINGEN DEL 2

 

MIN UTVÄRDERING AV ALLIANSREGERINGEN

                                  2006-2014

Del 2 Rättsväsendet

Den svenska lagstiftningen har inte hängt med på något område. Jämförelser med andra länder visar att vi är väldigt senfärdiga att ta till oss bra lagstiftning som redan finns.

När Alliansen avgick fanns det enligt Rikspolisstyrelsen 55 bostadsområden i Sverige med påfallande hög kriminalitet.

Idag drygt ett år senare finns 14 bostadsområden som kräver extraordinära insatser från polis och andra myndigheter.

Ny lagstiftning och kriminalisering av rekrytering, organisering och finansiering av terrorverksamhet blev aldrig genomförd. Är nu på gång!

Missbruk av svenska pass har diskuterats redan innan Alliansen tillträdde. Ingenting hände under Alliansens åtta år vid makten. Du kan fortfarande hävda att du har tappat ditt pass i princip hur många gånger som helst. Är nu på gång att ändras!

Kriminalisering av grovt vapenbrott ligger efter och brottet som sådant har fortfarande väldigt låga straffpåföljder.

Lagar mot huliganism och för maskeringsförbud i samband med idrottstävlingar har dragit ut på tiden trots flera väl underbyggda utredningar.

Ett tydligt exempel: När Beatrice Ask fick frågan om maskeringsförbud kontrade hon med att det kunde innebära svårigheter för bandypublik att skydda sig mot kylan! Bara en sådan sak!

Det är alltid lika spännande att nu höra Beatrice Ask, som rättspolitisk talesperson för M, kritisera Regeringen för att inte snabbt nog genomföra lagar som hon redan borde ha genomfört.

Regeringen får ett klart underbetyg.

TOMAS JUNGLANDER

SOCIALLIBERAL

2015-12-20

 

 

OM ALLIANSREGERINGEN DEL 1

MIN UTVÄRDERING AV ALLIANSREGERINGEN

                                   2006-2014

DEL 1 FÖRSVARET

År 1990 kunde Sverige mobilisera 730 000 soldater inom loppet av ett år. Idag kan vi inte mobilisera mer än drygt 10 000 i insatsförband inom samma tidrymd. Detta trots en tilltagande rysk aggressivitet!

År 2000 beslutade Riksdagen att banta försvaret med hälften och år 2004 beslutades att banta försvaret med hälften ytterligare en gång.

Alliansregeringen var ansvarig för avskaffade av den allmänna värnplikten i två riksdagsbeslut 2009 och 2010 utan att försäkra sig om att det fanns något färdigt alternativ. Idag är det bara några tusen som gör värnplikt varje år och försvarsmakten har stora problem att rekrytera personal.

I dag saknas halva krigsorganisationen utan att någon större debatt äger rum. Sveriges samarbete med NATO blir mer och mer intensivt. Det är nog bara en tidsfråga  innan Sverige och Finland blir medlemmar.

Och inte nog med det, år 2008 avskaffade Sverige det psykologiska försvaret.  Detta trots att behovet av att idka källkritik och genomskåda propaganda  har ökat inte minst genom att sociala medier har utvecklats explosionsartat.

Vi kan nog säga att försvarspolitiken har lyckats till hälften. Nedmonteringen gick mycket bra men uppbyggnaden under Alliansregeringens åtta år vid makten har misslyckats.

År 2013 fick vi höra från ÖB att Sverige kan stå emot en fiende ”bara i en vecka” och det var inte då. Det var någon gång i framtiden. Kränkningar av vårt luftrum och våra vattendrag lär nog fortsätta! Hur länge det civila försvaret skulle klara sig fick vi aldrig reda på!

Sveriges säkerhetspolitik och säkerhetsstrategi har varit väldigt otydlig vilket har påverkat vårt  samarbete med övriga Europa.

Vem gör vad i totalförsvaret är fortfarande en öppen fråga? Hur ska samverkan ske mellan olika myndigheter och organisationer? Dessa frågor väntar fortfarande på svar!

Ett återinförande av värnplikten i dess tidigare form är säkert inte aktuellt. Däremot borde ett demokratiskt samhälle också försvara demokratin tillsammans. Någon form av plikt som gör alla delaktiga borde införas för såväl män som kvinnor. I totalförvaret finns såväl militära som civila uppgifter som passar för alla. Framtida militära hot, naturkatastrofer, miljökatastrofer, behov av gränskontroller  och behov av akuta biståndsinsatser är några exempel på sådant som vi kan förvänta oss i en framtid.

Varken den försämrade livsmedelförsörjningen eller det snabbt ökande cyberhotet har varit föremål för offentlig debatt.

Kritiken mot nedläggning av regementen från berörda kommuner har inte varit massiv. Det kan förklaras med att nästan varje kommun har fått en universitetsfilial som kompensation. Kvantitet istället för kvalitet präglar nu vår universitetsutbildning.

Försvarskostnadernas andel av BNP var för 20 år sedan 2,5%, år 2014 1,15% och beräknas minska till 1,02% år 2020.

Personalkostnaderna har minskat kraftigt. Det som kostar stora pengar idag är avancerade vapensystem och flygplan. Om inte annat så har det gynnat svensk försvarsindustri och kanske har det varit meningen!

Efter knappt ett år med Alliansen lämnade  förvarsminister Mikael Odenberg regeringen på grund av oenighet om nedskärningar inom försvaret. Han landade ändå ganska mjukt när han snabbt utsågs till generaldirektör.

Tidigare kunde vi ”gömma” en del av ungdomsarbetslösheten genom att upp till 40.000 ungdomar i 19-21 års åldern gjorde militärtjänst varje år.

Bara den fostrande rollen av att göra militärtjäst är säkert värd många  miljarder varje år. För att inte tala om kostnaderna för ungdomsarbetslösheten och för den negativa påverkan på hälsan hos dagens ungdomar. Förmodligen hade också dagens växande utanförskap – inte minst i de större städernas förorter – varit betydligt lägre. Militärtjänsten ger möjlighet till utbildning och skapar en utvecklande gemenskap som många ungdomar inte har någon erfarenhet av.

Jag är övertygad om att den bristande förmågan i Sverige att på ett professionellt sätt hantera den nya flyktingvågen  beror på neddragningen i försvaret. Förut hade vi 100-tusentals personer i Sverige som har lärt sig att organisera och hantera oförutsedda händelser

Ett talande exempel på Regeringens misslyckande:

När Putin gick in i Ukraina sa Utrikesminister Carl Bildt: “Vad var det jag sa”. Då menade Bildt att han redan när Putin gick in Georgien 2007 hade varnat för vad Putin kunde ställa till med.

Bildt har varit utrikesminister under åtta år. Under den tiden har försvaret blivit en budgetpost och kraftigt dränerats på resurser. Frågan är hur Bildt drog sin linje i Regeringen. Hade han ingenting att säga till om eller talar vi om en efterhandskonstruktion!

För övrigt anser jag att behandlingen av de tolkar som har arbetat för Sverige i Afghanistan, och som har sökt asyl i Sverige och har fått avslag, är en skamfläck för Alliansregeringen.

Alliansregeringen har visat ett genuint ointresse för försvars- och säkerhetspolitik och får därför ett klart underbetyg!

Tomas Junglander

Socialliberal

2015-12-15