MIN UTVÄRDERING AV ALLIANSREGERINGEN
2006-2014
DEL 5 Utbildningspolitiken
Vid sitt tal på Nobelmiddagen den 10 dec poängterade Nobelpristagaren Thomas Lindahl den stora betydelse hans lärare på Bromma Gymnasium hade haft för att lyfta hans intresse för naturvetenskap i allmänhet och kemi synnerhet. Han poängterade också skillnaden mellan bra och dåliga lärare.
Aziz Sancar, också Nobelpristagare i kemi, betonade vid den efterföljande diskussionen i programmet Snillen Spekulerar att lönerna för lärare måste höjas i hela världen.
Båda dessa kritiska uttalanden om svensk utbildningspolitik har mottagits med tystnad i Sverige.
Professor Inger Enkvist skriver i en ledare på SvD den 18 dec 2015 om att ingen längre talar om vikten av kunskap eller om att kunskap berikar en person. Utbildningen ses som ett nödvändigt ont för att få arbete snarare än som personlig utveckling. Universiteten blir mer av studentfabrik, mindre av intellektuell mötesplats.
Det fanns stora förhoppningar på Jan Björklund när han tillträdde som utbildningsminister.
Han symboliserade kravet på förbättringar inom skolan och nu fick han alla möjligheter att genomföra sina visioner.
Jan Björklund tog initiativet till en mängd olika reformer inom skolans område. En del med lärarnas goda minne andra trots stort motstånd från lärarna. Utvärderingen av genomförda reformer hade inte hunnit genomföras innan nya har kommit till.
Skolans status som har försämrats under många år har inte förbättrats under Alliansens tid vid makten och Sverige har fortsatt att halka efter andra länder i kunskapsinhämtning.
Den viktigaste frågan, nämligen lärarnas status och lärarnas löner, har inte påverkats i någon större omfattning. Visserligen har medel för s k Förstelärare avsatts av staten till kommunerna. Det har resulterat i högre lön till ett mindre antal lärare. För att höja statusen och göra läraryrket mer attraktivt krävs mycket mer än så.
Jag tror att alla grupper i samhället skulle acceptera att lärarnas löner höjdes till nivåer som attraherar välutbildade ungdomar att välja läraryrket.
Näringslivet är i stort behov av kvalificerad arbetskraft. För att det ska fungera krävs att utbildningsnivån höjs kraftigt. Det i sin tur kräver hög kompetens hos lärarna.
Istället för att genomföra det femte jobbskatteavdraget 2014 kunde man ha använt pengarna till att höja lärarlönerna. Då tror jag till och med att Alliansen hade fått sitta kvar efter valet 2014. Sex av tio svenskar var motståndare till beslutet som kostade 12 miljarder.
I dag ser vi konsekvensen av kommunaliseringen av skolan. I ett svårt ekonomiskt läge finns alltid risken att kommuner prioriterar olika vilket kan gå ut över satsningen på skolan.
Kommunaliseringen av skolan har också gjort det mer komplicerat för staten att ställa krav när kommunerna har självbestämmanderätt.
Kritik har också riktats mot regeringen för att friskolereformen som beslutades redan 1992 har gått för långt när stora företag träder in på banan och tar ut stora vinster ur verksamheten. Enligt min uppfattning saknar många kommuner fortfarande den kunskap om upphandling och uppföljning som krävs när man har med professionella köpare att göra.
Vinster i välfärden har blivit ett hett ämne!
Attraktionskraften för läraryrket har inte förbättrats under Alliansens åtta år vid makten!
Regeringen får ett klart underbetyg
TOMAS JUNGLANDER
SOCIALLIBERAL
2016-01-02