Människor som bosätter sig på landet får skylla sig själva, så uttalade sig en politiker när Östgötatrafiken nyligen beslutade sig för att lägga ned 28 busslinjer som inte ”bär sig”. Kan samma tankegång nästa gång gälla vård av sjuka, vilka patienter som ”bär sig” eller vilka sjukdomar som är lönsamma!
Vi talar om Landstingets kärnverksamhet, sjukvård och kollektivtrafik. Det är dags att tänka nytt! I stället för en diskussion om storregioner borde vi diskutera en kommunreform.
Enligt SKL har kommuner och landsting det svårt att få ihop sin ekonomi och kommer att behöva höja skatten ganska kraftigt under de närmaste åren. Inte minst med tanke på en åldrande befolkning och ett stort antal nyanlända.
Samtidigt anser Riksrevisionen att Regeringen kraftigt underskattar kommunernas behov av ekonomiska resurser.
Kommuner och landsting måste, till skillnad från staten, se till att inkomster och utgifter går ihop. Det finns ett balanskrav som ger respit med maximalt tre år. Sedan tvingas man höja skatten för att täcka de samlade underskotten.
Med tanke på alla utmaningar anser jag att vi ska bilda en kommun av hela Östergötland och slå ihop kommunen med Landstinget till en region. Vi har idag tre politiska beslutsnivåer stat, landsting och kommun. Genom att minska till två nivåer stärker vi närheten mellan stad och landsbygd, invånare och beslutfattare samtidigt som vi får kortare beslutsvägar .
Processen underlättas av att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en organisation.
Vi ser att det sker en koncentration till de större kommunerna i Östergötland. Att då bara slå ihop små kommuner förbättrar inte deras förutsättningar. Svårigheten att få tag på kvalificerad arbetskraft inte minst på chefsnivå är redan idag ett problem. Detsamma gäller att få kompetenta människor att ställa upp som förtroendevalda.
Små och medelstora sjukhus har redan försvunnit eller omvandlats till vårdcentraler. Vi kan samla all närsjukvård, lokala vårdenheter, hemtjänst, äldrevård, personlig assistans under en huvudman.
Idag är man kund hos både landsting och kommun. Vid en sammanslagning blir det en väg in, en kontaktyta, kanske en telefon för alla typer av hälsoproblem. Dessutom kan vi få ett enda journalsystem som samlar all patientinformation på samma ställe. Det kan motverka ex överutskrivning av medicin. Det kan redovisa provsvar och röntgenbilder direkt. Det kan underlätta uppkoppling av alla apparatur.
En väl utvecklad och samordnad infrastruktur som även gynnar glesbygden borde vara lättare att åstadkomma med en kommun och med politiker som har ett gemensamt ansvar för hela området. Det gäller inte minst samordning av kommunernas och landstingets bussar. För att lyckas krävs innovativa lösningar. Det talas om anropsstyrd trafik, samåkning och att taxi ibland är den optimala lösningen.
Samarbete om skolan, som blir mer och mer styrd av staten, och polisen som har blivit mer och mer centraliserad kommer att underlättas.
En gemensam näringspolitik skulle stärka regionen.
En gemensam kultur- och idrottspolitik skulle förhoppningsvis sätta mer fokus på aktiviteter i periferin
Problemet kan bli att antalet förtroendevalda minskar mest i de mindre kommunerna men det kompenseras av högre kompetens hos både förtroendevalda och tjänstemän.Dessutom kommer stora kostnadsbesparingar att uppnås genom samordning och eliminering av många dubbleringar av tjänster, dels inom de nuvarande kommunerna, dels mellan kommuner och landsting. Det, tillsammans med en gemensam kommunalskatt, kommer att gynna de fattigaste kommunerna. Samtidigt behöver det kommunala utjämningssystemet göras om.
Den allt snabbare digitaliseringen och inte minst regeringens höga ambition med bredbandsuppkoppling på landsbygden underlättar kontakten mellan medborgare och förtroendevalda. Det kommer sannolikt att revolutionera politikernas sätt att arbeta och allmänhetens möjligheter att påverka. Regelbundna digitala folkomröstningar, i både små och stora frågor, kan bli en verklighet.
För att få likvärdig vård över hela landet behöver man inte göra storregioner. Det är bättre att ansvaret för och styrningen av all avancerad vård vid Specialsjukhusen/Universitetssjukhusen centraliseras till Staten.
Regeringen kan reformera statens organisation dvs Länsstyrelser och andra myndigheter utan att blanda in kommuner och landsting
Det finns alltså många goda skäl för en kommunreform snarare än en storregionreform. Och en för oss östgötar gemensam kommun – Östergötlands kommun.
Att förändra strukturer är aldrig lätt och desto svårare ju fler politiker som är beroende av den existerande strukturen.
Tomas Junglander
2016-12-19