KAN VI MED HJÄLP AV AI – VERKTYG LÖSA EN DEL AV BOSTADSKRISEN?
Att vi idag upplever att vi har brist på bostäder kan inte ha undgått någon! Åtminstone två tredjedelar av Sveriges kommuner uppger brist på bostäder.
Sverige har enligt SCB cirka 4,9 millioner hushåll. Bostadsytan per person i Sverige är högre än i de flesta andra länder!
Det är genom politiska beslut som vi har hamnat i dagens situation; förstärkt av billiga pengar. Vi har haft hyresreglering i olika former sedan Andra Världskriget. En hyresreglering som under vissa tider har varit värdefull men som oftast har varit ett stort hinder!
Idag är drygt 40 procent av alla hushåll i Sverige enpersonshushåll. Drygt 900.000 av dessa personer bor antingen i villa eller i bostadsrätt varav 430.000 är 65 år eller äldre. Vårt nuvarande skattesystem missgynnar intresset för att byta från villa till bostadsrätt eller från stor till mindre bostadsrätt. Det skulle annars säkert kunna frigöra flera hundra tusen bostäder för familjer med barn!
Vi borde därför inte ha någon bostadsbrist och det finns heller inget självändamål med att bygga nya bostäder! Det finns ju också miljömässiga fördelar med att utnyttja befintligt bostadsbestånd på ett effektivare sätt! Då talar vi om en cirkulär ekonomi!
Om vi tänker oss en stor databas som kan innehålla uppgifter om personer som bor i villa eller bostadsrätt och som är i behov av en större eller mindre bostad. Databasen skulle då komma att innehålla önskemål om bostadsstandard, läge och ett stort antal andra parametrar.
Då skulle man med hjälp av AI som verktyg kunna matcha personer/hushåll som är intresserade av att byta bostad med varandra och kunna presentera varje alternativ på ett läsbart och faktastyrt sätt.
Idag betalar du 22% i vinstskatt vid försäljning av en ägd bostad. Det gör att många människor avstår från en försäljning när man inser att man förlorar ekonomiskt på att flytta. Vid finansiella byten skulle man kunna tänka sig att vinstskatten skulle vara lägre eller helst utebli! Idag bor människor kvar i villor och större bostadsrätter längre än vad man önskar och vi får därför en ineffektiv användning av vårt bostadsbestånd.
I det här fallet talar vi inte om försäljning, vi talar om byten som gynnar bostadsmarknadens effektivitet!
Vi skulle kunna kalla det för finansiella byten!
Den samhällsekonomiska vinsten är så stor att den försvarar skattefriheten! En sänkning av ränteavdrag och/eller en förändring av fastighetsskatten skulle samtidigt kunna genomföras för att kompensera för lägre skatteintäkter. Ränteavdraget genererar idag per år en kostnad för staten på mellan 50-60 miljarder.
Sedan år 2000 har de varuproducerande företagen i näringslivet ökat sin produktivitet signifikant. I byggsektorn har produktivitetstillväxten varit mer eller mindre obefintlig. Medan priserna på varor producerade i Sverige, mätt med BNP deflatorn, stigit med i genomsnitt 1,5 % per år, har priserna i byggsektorn ökat med 4% per år. Siffrorna pekar på allvarliga strukturproblem inom byggsektorn. (källa: Professor Lars Jonung).
Det minskade behovet av nyproduktion av bostäder skulle öka konkurrensen inom sektorn och förhoppningsvis innebära högre produktivitet och dessutom påverka klimatet positivt. Samtidigt finns enorma byggbehov för energi- och klimatomställningar, expansionen av försvaret och kriminalvården.
Vi talar om samhällsekonomi versus företagsekonomi. Det är möjligt att nybyggnationen av bostäder skulle påverkas negativt men samtidigt ökar renoveringsbehovet vid ökat antal bostadsbyten.
Behovet av mäklare skulle förmodligen inte minska även om mäklaren får en annan roll!
När det gäller hyresrätter kan man skapa en liknande databas (matchningssajt), med hjälp av AI, där människor kan matcha sina förändrade behov av bostad med varandra …….och med hyresvärdens goda minne.
TOMAS JUNGLANDER