Hur ska jag annars tyda den totala omsvängningen vad gäller flyktingpolitiken som ägde rum i Sverige under senhösten. Är det så att politiker i de allra flesta fall följer partiledningens linje i avgörande frågor snarare än sin egen övertygelse?
I Sverige är den stora frågan just nu hur vi ska kunna få lågutbildade svenskfödda och invandrare i arbete. Många nyanlända har en mycket begränsad utbildning och dåliga språkkunskaper. Flera experter anser att lägre lönekostnader är lösningen men kommer vi att kunna ge alla ett arbete. Man exemplifierar gärna med yrken där många redan arbetar deltid och att då också sänka lönerna känns inte trovärdigt.
Att Sverige ska vara ett kunskapssamhälle är nog de flesta överens om men att då prioritera frågan om sänkta löner blir kontraproduktivt.
Vad vi definitivt inte talar om i Sverige är hur många av dem som får permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd som kommer att flytta tillbaka till sina ursprungsländer. Det känns lite märkligt nu när Sverige som sista land inom EU har infört tillfälliga uppehållstillstånd. Hur kan det vara så att man i andra länder diskuterar hur många flyktingar som kommer att återvända men inte i Sverige!
Senast hörde jag på BBC en syrisk oppositionspolitiker poängtera att hon hoppades att så många som möjligt ska flytta tillbaka när det blir fred och hjälpa till med att bygga upp landet igen.
Kan det vara så att diskussionen, som utgår ifrån att vi måste integrera alla som kommer till Sverige, är ett led i taktiken att få igenom sänkta ingångslöner för alla i samhället.
Forskare vid KTH och Handelshögskolan i Göteborg har konstaterat att det finns tecken som tyder på att arbetskraftsinvandring ger en långsiktig positiv effekt på de offentliga finanserna medan flyktinginvandring snarare ger en långsiktig negativ effekt. En analys av 100-tals rapporter ger vid handen att låga ingångslöner inte ger någon påtaglig positiv effekt på sysselsättningen. Då ska man komma ihåg att området inte är tillräckligt utforskat.
I USA jämförde man två olika delstater New Jersey och Pennsylvania. Den ena staten höjde minimilönen, den andra gjorde det inte. Utvärderingen visade att New Jersey som höjde minimilönen inte förlorade vad gäller sysselsättningsgrad.
Det talar för en satsning på utbildning och mot lönesänkningar. Om vi inte lyckas lösa den konflikten är risken stor att vi i Sverige skapar parallellsamhällen med ännu större utanförskap än i dag. Många menar att vi redan har parallellsamhällen i flera kommuner!
Omvandlingstrycket i Svenska företag har varit högre än i andra länder. Robotiseringen, automatiseringen och digitaliseringen har inneburit mindre behov av okvalificerad arbetskraft. Sverige har betydligt färre låglönejobb än alla andra jämförbara länder:
Fredrik Reinfeldts nonchalanta inställning i migrationsfrågan har bäddat för dagens flyktingkris i Sverige. Ingenting har förberetts under Alliansens åtta år i regeringsställning.
Vi borde ha lärt oss något från tidigare flyktingkriser, 1989 efter murens fall och i mitten av 1990 – talet i samband med Balkankriget.
Cecilia Malmström var svensk EU kommissionär och ansvarig för asyl- och flyktingfrågor 2010- 2014. Innan dess var hon vice partiledare i Liberalerna.
Under hennes tid som ansvarig bröt Schengensamarbetet samman. Ett samarbete som innebär att gränskontrollerna vid de gemensamma inre gränserna har avskaffats. Samtidigt skulle gränskontrollerna vid yttre gränserna förstärkas.
Dublinförordningen som säger att du ska söka uppehållstillstånd i det första EU land du kommer till slutade att fungera.
Dessutom är tanken att flyktingarna inte själva ska få bestämma till vilket land de ska komma. Tanken är att EU ska bestämma i vilket land som flyktingarna ska placeras. Det blev heller aldrig genomfört under hennes tid.
Med andra ord, det mesta misslyckades under hennes fyra år som kommissionär för asyl- och flyktingfrågor 2010- 2014. Sverige hade förstahandsinformation och ändå kom flyktingkrisen som en total överraskning för svenska politiker.
Tomas Junglander
Socialliberal
2016-02-22