Sverige hade 0% inflation under 2014. Samtidigt steg priserna på villor och bostadsrätter med 9%. Situationen är inte ny. I en väl fungerande marknadsekonomi ska på sikt en sådan stor skillnad jämnas ut. Flera hinder finns för att det ska bli på det sättet. Hyresregleringen som har funnits i många år, trots att den var på väg att tas bort redan på 1960 talet, är en orsak. Vi bygger betydligt färre hyreslägenheter än vad vi behöver. Vi vet att flera hundratusen människor söker bostad. Bostadskön i Sverige är lång. Hur lång vet vi egentligen inte eftersom många som söker bostad redan har en bostad men vill byta upp sig!. Vi har också en inlåsningseffekt p g a den så kallade flyttskatten. Kan vi hoppas på ett bostadspolitiskt uppvaknande?
Under 50 års tid, mellan 1931 och 1981 så sjönk de reala fastighetspriserna i Stockholm. I början på 1980-talet påbörjades den senaste stora vågen av stigande bostadspriser. Sedan 1997 har utvecklingen varit exceptionell, småhuspriserna i Stockholm har till exempel mer än tredubblats. Genom lagändringar har nu också andrahandshyrorna för lägenheter skjutit i höjden.
Bostadsmarknaden är inte det enda samhällsområdet som är dysfunktionellt där tillgång och efterfrågan inte matchar varandra. Inom andra områden har vi kvalitetsproblem. Inom sjukvården finns både oacceptabelt långa köer och stora kvalitetsproblem.
Läraryrket var tidigare ett högstatusjobb men inte nu längre. Det skiljer oss från andra länder inte minst från vårt grannland Finland. Det beror delvis på löneutvecklingen men också på attityder i samhället till lärande.
Läsning som borde vara en självklarhet för alla är inte ens ett alternativ för många.
I Danmark har en utredning nyligen visat att de danska folkbiblioteken bidrar med två miljarder per år till BNP genom att väcka barns läslust. Att förbättra ungdomars läsförmåga höjer utbildningsnivån, vilket i sin tur ökar landets produktivitet.
STATISTIK
Svensk statistik genom SCB är av hög klass. Med hjälp av den kan vi förutse olika behov i samhället. Vi vet hur många elever som kommer att finnas i varje åldersklass. Vi vet mer om behovet av äldrevård än tidigare. Vi blir äldre och är friskare högre upp i åren men behoven kommer ändå, men senare.
Vi borde på ett mycket bättre sätt kunna hantera den kunskap vi redan har när det gäller bristyrken som läkare, tandläkare, specialistsjuksköterskor, grundskollärare, specialpedagoger, psykologer, socialsekreterare och högskoleingenjörer inte minst inom IT
I och med att vi har en fri arbetsmarknad inom EU kan vi lättare lösa personalbrist inom byggnation och infrastruktur med hjälp av utländsk arbetskraft eftersom kunskaperna i svenska inte är lika avgörande.
Automatisering och robotisering inom traditionella yrkesområden går fortare än någonsin. Det drabbar främst traditionellt manliga yrken. Arbetslösheten bland ungdomar är hög inte bara i Sverige Många har inte den utbildning som krävs. Tillräckligt många enkla jobb kommer inte att skapas för att täcka behovet.
Enligt Arbetsförmedlingen kommer fler att gå arbetslösa längre. Om några blir det ännu svårare för de grupper som är längst bort från arbetsmarknaden att få ett jobb. Dit räknas lågutbildade, personer som är äldre än 55 år, personer med funktionsnedsättning och utomeuropeiskt födda. I dag utgör de grupperna cirka 65 procent av de arbetslösa. Enligt en ny prognos från Arbetsförmedlingen bedöms 80 procent av dem som är arbetslösa 2018 komma från de grupperna,
MILITÄRTJÄNST
Tidigare kunde vi ”gömma” en del av ungdomsarbetslösheten genom att upp till 40.000 ungdomar i 19-21 års åldern gjorde militärtjänst varje år.
Alliansregeringen avskaffade den allmänna värnplikten i två riksdagsbeslut 2009 och 2010 utan att försäkra sig om att det fanns något annat färdigt alternativ. Idag är det bara några tusen som gör värnplikt varje år.
Och inte nog med det, år 2008 avskaffade Sverige det psykologiska försvaret. Detta trots att behovet av att idka källkritik och genomskåda propaganda har ökat inte minst genom att sociala medier har utvecklats explosionsartat.
Bara den fostrande rollen av att göra militärtjäst är säkert värd tiotals miljarder varje år. För att inte tala om kostnaderna för ungdomsarbetslösheten och för den negativa påverkan på hälsan hos dagens ungdomar. Förmodligen hade också dagens utanförskap varit betydligt lägre!
PRIORITERING
Vi ser en mer segregerad och ojämnlik skola som beror på hur olika kommuner värderar skolan i förhållande till andra viktiga behov, Samtidigt som staten påverkar möjligheterna för kommunerna att sköta sitt åtagande genom nya reformer.
Det kommunala utjämningssystemet som innebär att man för över pengar från rika kommuner till fattiga minskar i viss mån skillnaderna.
Behoven från medborgarna är i dag betydligt större än våra gemensamma resurser. Prioriteringsproblemen blir allt svårare.
Ska dagens välfärdsordning med transaktioner till alla ändras så att de bara går till dem som behöver hjälp och inte till oss som klarar oss själva?
INVANDRING
Sverige är beroende av invandring. Tre fjärdedelar av befolkningsökningen under 2014 kom från invandring, i första hand flyktingmottagning. I endast 8 av 21 län ökade befolkningen – om vi räknar bort invandringen.
Stora pensionsavgångar inom främst skola, vård och omsorg skapar förutsättningar för nyanlända, inte minst kvinnor, att komma i arbete betydligt snabbare! Vi läser om att det idag tar upp till åtta år i genomsnitt innan en nyanländ kommer i arbete. Det är givetvis oacceptabelt och tyder på att samhället är dysfunktionellt !
Arbetslösheten bland utlandsfödda är mer än dubbelt så hög som bland svenskfödda. Det placerar Sverige i botten bland OECD länderna när det gäller integration på arbetsmarknaden.
En ansvarsfull och värdig flyktingmottagning kräver en mycket bättre integrationspolitik !
– Vi talar om intensivkurser för invandrare men resonerar inte kring bristen på lärare i svenska som andraspråk.
– Vi talar om svårigheter med utslussningen från flyktingmottagningar eftersom det är ont om bostäder i de flesta kommuner.
– Vi talar om behovet av flera jobb som inte kräver högre utbildning. Samtidigt som utvecklingen går mot färre enkla jobb.
– Vi talar om en ytterst orättvis fördelning av flyktingmottagningen mellan olika kommuner.
– Vi talar om att Migrationsverket placerar ut flyktinganläggningar utan att synkronisera med kommuner vilket gör det omöjligt för kommunerna att organisera rätten till skolgång för barnen och tillgång till Vårdcentral och annan kommunal service.
.- Vi talar om bristen på psykologer som kan hantera traumatiska upplevelser bland flyktingar.
– Vi talar inte minst om undanträngningseffekter i samhället när konkurrensen ökar mellan olika grupper om bostäder, sjukvård och skapar spänningar mellan svenskfödda och utlandsfödda!
POLITIKERNAS TILLKORTAKOMMANDEN
Allianspartierna börjar nu föreslå förändringar som ska underlätta integrationen men det finns starka skäl till självkritik. Knappast någon förbättring ägde rum under åtta år av regeringsinnehav. Och nu blir det främst ord snarare än handling.
Den nya regeringen med socialdemokraterna som säger sig vilja stå upp för jämlikhet och solidaritet har inte ens en integrationsminister. Frågorna bollas mellan departementen och om regeringen kommer att ändra på ställningstaganden och ståndpunkter får vi inte veta!
Den senaste mätningen visar att väljarna prioriterar frågan desto högre. Bara skola och utbildning rankas högre än invandring och integration när de viktigaste samhällsfrågorna ska listas.
Verkligheten tycks i varje fall ha kommit ifatt politikerna men har politikerna lösningen eller är det politikerna som är problemet när man inte är i fas med väljarna?
Assar Lindbäck, Sveriges internationellt mest kända nationalekonom, har under flera år påpekat att den svenska välfärdsmodellen inte är anpassad för omfattande flykting-invandring av lågutbildade. Vi har EU:s lägsta andel enkla jobb som inte kräver utbildning!
Politikerna mörkar kostnaden för flyktingmottagningen och bara genom att ge staten hela det ekonomiska ansvaret för nyanlända kan vi få en uppfattning om hela kostnaden.
Den kanske viktigaste frågan är fortfarande obesvarad ! Hur många flyktingar klarar Sverige innan Svenska folket säger ifrån?
TOMAS JUNGLANDER
2015-02-25