- om investeringar i Skola, vård och omsorg….och försvar.
Du har säkert hört att finansministern har för vana att nämna Sveriges låga statsskuld (cirka 35-39 % av BNP) vid sina framträdanden! Vi har betydligt lägre statsskuld än genomsnittet i Europa! Vi har valt en låg statsskuld på bekostnad av större brister i samhället! Genomsnittet inom EU är i dag 80%, målet är maximalt 60%!
Den framgångsrike industrimannen Carl Bennet anser att vi har råd att öka vår statsskuld med flera hundra milliarder utan någon större skadlig räntepåverkan.
Tänk bara på vilka förbättringar vi skulle kunna åstadkomma! Minskat utanförskap, minskad kriminalitet, egen läkare till alla, förbättrad arbetsmiljö för lärarna, bättre anpassad utbildning för samhällets behov! Samhället skriker efter ingenjörer och hantverkare!
Vi betraktar oss som ett välfärdssamhälle med högre skatter som följd! I gengäld ska vi kunna lita på att skola, vård och omsorg fungerar till belåtenhet i hela landet och för alla människor. Vårdgarantin ska fungera till 100 %. Behoven ska alltid övertrumfa kostnaderna!
Inför varje val, inte minst under denna sommar, har vi fått vallöften som om alla skulle genomföras skulle förbättra välfärden radikalt! Det är bara den lilla detaljen! Det har aldrig blivit så i praktiken!
Vi har byggt ett av världens mest jämlika och kostnadskrävande välfärdssystem men någonstans har det gått fel!
Vård och omsorg måste stärkas. Fler äldre kräver fler vårdhänder. Psykiatrin är under stark press! Vi får inte svika utsatta barn! Staten måste garantera kompetensförsörjning när regionerna och kommunerna inte klarar av det. Minutstyrning i hemvården är en skamfläck!
Vården brukar klassas som väljarnas viktigaste valfråga. Men svensk sjukvård är i botten när det gäller långa operationsköer och underbemannade vårdcentraler. Samtidigt skriker vårdpersonalen efter en bättre arbetsmiljö. Endast 50 % har tillgång till egen läkare! Primärvård med tillgång till Vårdcentral för alla skulle minska behovet av sjukhusvård!
Vi måste göra lärarutbildningen attraktiv genom höjd status och högre löner! Finland har visat att det kan fungera! Vi måste ha råd att minska antalet elever per lärare. Vi kan passa på nu när antalet elever minskar naturligt på grund av de låga födelsetalen! Först ut är förskolan, därefter grundskolan, gymnasium och högskola.
Vad är det för bra med den låga statsskulden när vi har byggt upp så stora brister i samhället?
Vi har idag partier som vill förstatliga både sjukvården och skolan. Ett nationellt ansvar för vårdfrågorna och skolfrågorna är nödvändigt och kräver mer statligt ansvar.
Men problemet är att staten inte föregår med gott exempel. Varken polismyndigheten, arbetsmarknaden eller bostadspolitiken fungerar till vår belåtenhet!
För att lyckas med att avskaffa de stora bristerna och leva upp till grunduppdraget kommer både offentlig och privat verksamhet att behövas i samarbete!
Om det inte är möjligt att förstatliga helt och hållet behöver regionerna och kommunerna komma överens om hur skola vård och omsorg ska fungera i praktiken i välfärdsstaten Sverige och att staten finansierar de extra resurser som krävs för att nå upp till den nivån. Vår låga statsskuld klarar detta utan problem!
Den låga statsskulden tillåter också att vi satsar betydligt mer på högre utbildning, miljöinvesteringar, forskning och infrastruktur! Vi talar om flera hundra miljarder……!
Då kan vi leva upp till det välfärdssamhälle som vi ständigt talar om! Och det kommer att betala sig!
För att nå upp till NATO överenskommelsen om att satsa 5% av BNP på försvaret ska Sverige öka försvarskostnaderna med cirka 300 miljarder; 3,5 % på försvarskostnader och 1,5 % på försvarsnära kostnader som civilförsvar, cybersäkerhet, infrastruktur och stöd till Ukraina.
Nu kommer räkningen för den nedmontering av försvaret som har pågått sedan Försvarsbeslutet 1992 under den borgliga regeringen via Socialdemokratiska regeringar 1994-2006 till Alliansregeringen 2006-2014.
En naiv tro på evig fred fick Sverige i sitt grepp efter Murens fall!
Vi har bestämt att kostnaden för nedmonteringen av försvaret ska finansieras genom lån. Det går till så att vi utfärdar statsobligationer.
Den nedmontering av skola, vård och omsorg, vägar och järnvägar som vi alla känner till borde åtgärdas på samma sätt. Det betyder att statsskulden kommer att öka men vi kommer fortfarande att ligga bland de länder med lägst statsskuld inom EU.
Om vi leker med tanken att partiernas vallöften när det gäller ekonomi infrias så kommer statsskulden att öka men vi skulle få en välfärd som vi regelbundet har blivit lovade och ett samhälle som hänger ihop.
Vi ska givetvis satsa på effektiva skattesänkningar, besparingar och effektiviseringar!
Bland alla vallöften märks främst områden som kräver ökad tillgång till personal men våra matchningsproblem sätter käppar i hjulet. Vi har cirka 150.000 lediga jobb som uppenbarligen ingen kan ta och 350.000 arbetslösa som saknar rätt kompetens.
Vårt skattesystem är ett lapptäcke och behöver renoveras helt och hållet. I stort sett alla nationalekonomer som uttalar sig är överens om detta men politikerna håller tyst.
”En omläggning av skattesystemet i riktning mot lägre skatt på arbete, färre avdrag, enhetlig kapitalbeskattning och enhetlig moms skulle ge ökad sysselsättning, ökade investeringar och högre sparande. Därmed skulle dagens skatteintäkter nås till lägre samhällelig kostnad. Ökade skatteintäkter skulle kunna åstadkommas utan stora samhällsekonomiska skador. (Källa: Klas Eklund)”
Tomas Junglander
2026-08-17